.

Min underbara lilla skatt blir 6 månader imorgon. Det är inte klokt vad tiden springer iväg. Hon charmar oss här hemma varje dag och lär sig nya saker hela tiden. Nu kan hon sitta oxå, långa stunder. Men händer det något spännande runt omkring så tippar hon ibland så än vågar jag inte lämna henne ensam.

Du gör mamma och pappa så stolt Vera ♥

Mamma, pappa och Erika har åkt till Anna & Chrille i Uppsala och jag hade så gärna velat följa med, det hade varit så kul. Lite nya spännande äventyr väntar Erika i Sthlm så jag önskar henne all lycka till! Lillan ligger och sover men så snart hon vaknat ska vi bege oss på affären och handla lite gott. Jag och Jonah ska pyssla på lite med diverse saker här hemma i helgen. Vi har tapetserat om i vardagsrummet så nu ska fönstren i burspråket målas vita och nya vita lister ska upp i hela rummet. Det kommer att bli jättefint och fräscht! :)

Lillan åkte som sagt på ännu en förkylning med hosta och snuva. Det är tredje gången nu sedan hon föddes och jag tycker så synd om henne. Båda jag och Vera sover dåligt på nätterna. Vera för att hon hostar och snorar och jag för att jag blir så orolig för henne :/ Pappa har vi flyttat in i gästrummet de senaste två nätterna så att jag har fått ha Vera hos mig i sängen. Trots denna förkylning gör hon sitt bästa för att vara samma lilla charmtroll som alltid ♥

Veras första ordentliga förkylning fick hon när hon var 8 veckor gammal och vi fick åka på akuten med henne flera gånger för att inhalera. Nu har vi en egen Nebunette med inhalationsspray här hemma utifall att hon skulle behöva.  När hon var 5½ månad fick hon nästa förkylning men eftersom att hon då blivit lite ädre och kunde hantera det bättre, upplevde jag den som aningen lindrigare. Hon har bara nu i början av veckan blivit av med den förkylningen tills igår morse när jag tyckte att hon hade börjat hosta lite igen. Igår kväll var det inge större fel på henne förutom att hon inte riktigt ville somna, men inatt kl 2 vaknade vi av att Vera fått världens kruppanfall (vilket jag inte visste då såklart) och jag blev så fruktansvärt rädd. Hon andades och hostade och  som om hon fått universums astmaanfall. Hon var så himla ledsen. Jag gick ut på bron med henne för att hon skulle få friskluft men inget hjälpte. Jag ringde ner på akuten och de ville att vi skulle komma in på direkten så att de fick titta på henne. Innan vi kommit oss ner så hade det hela klingat av lite och efter ett tag fick vi åka hem igen. Inte har jag sovit mycket inatt kan jag lova.

Mina lilla skatt, jag önskar att du aldrig mer behöver vara sjuk!